God Jul

Standard

161224

Jag vill önska alla en god jul! Dagarna innan jul blev mer hektiska än önskat – mina planer sprack p.g.a. den elaka luftrörskatarren som däckade mig i tio dagar. Julen är en viktig tradition för mig och detta har färgat av sig på mina barn, som också är noga med att hålla på traditionen. Vi har fått till allting under de senaste dagarna – pepparkakshus, lussekatter, knäck, pepparkakor och att klä julgran och lägenhet i julens fagra färger. 

Veckan började med föräldrafika på lillebrors skola. Jag skulle ha varit med och ordnat allting, men var noga med att vila ut ordentligt för att bli av med alla baselusker. Övriga familjen var där och Olivia tog med sig två kompisar till deras förra skola. Olivia kan sakna sin förra skola och framförallt saknar hon den klassen. För henne blev det en så konstig övergång från ”mellanstadieskolan” till högstadium, eftersom sjukhustiden kom emellan. Hon tycker det är tråkigt att tappa kontakten med många tidigare klasskamrater. Detta, tänker jag, är något som ofta händer i den åldern. Det hade förmodligen hänt även utan sjukdomen. Men jag kan förstå att det är lätt för Olivia att koppla ihop det med sjukdomen, då det hände så mycket då som påverkade henne och som fortfarande påverkar henne. Hon tyckte det var mysigt att träffa sin tidigare lärare i sitt förra klassrum för att fika och bidra med pengar till klasskassan. 

Jag hade haft siktet inställt på träning på torsdagen, men kunde ta en långpromenad redan på tisdagen. Det var fantastiskt skönt efter att ha avstått träning i tio dagar. 

På onsdagen åkte mormor, Olivia och jag till Stinsens köpcentrum i Sollentuna. Vi shoppade lite, men främst var vi där för att träffa idolerna. Lillebror gick sin sista dag i skolan och skulle först åka med. Men sen ångrade han sig. Det var nog tur för honom, för det var mycket folk, kön till autografskrivningen var 200 m lång och vår tur tog fler timmar än förväntat. Charlie var en av mina favoriter i år – dels är han förskollärare, liksom jag, och berättar stolt om sitt yrke. Sen har han ett stort hjärta och jag berättade för honom vad jag sa till Olivia när han stod på scenen; ”om flera hade ett hjärta som Charlie skulle världen vara en bättre plats”. Jag menar det verkligen – följ honom på sociala medier, så ska ni förstå! Att han sminkar sig har säkert många svårt för och Olivia sa till mormor: det är INTE fel att han sminkar sig! Hon är för härlig när hon så tydligt försvarar normbrytare och står upp för rätten till olikhet. Det har för mig varit en viktig del i uppfostran. 

Nästa person på signeringsbordet var en genomförkyld Rebecka. Till henne sa jag att hon ska strunta i de som skriver elaka saker till henne. Alltså, vad trött jag blir på alla nättroll som vill stämpla upp jantelagen i pannan på unga, duktiga artister. Nästa i raden är denna 16-åriga talang, som får skit för att hon är framåt och tror på sig själv. Det är tydligen fel – liksom att hon är född i en kropp som hon uppenbarligen har ärvt från sin mamma. Då måste elaka nättroll skriva att hon behöver ”bli av med det dallrande fläsket på lår och rumpa” och trycker ner henne med elaka kommentarer. Usch och fy! Hon svarade mig att hon ska försöka att inte ta åt sig! 

Sist, men inte minst, fick Liam signera vår vattenflaska och affisch. Det är ju Olivias favorit och det roliga var att han kände igen henne från fredagsfinalerna, då de tagit selfie med varandra två gånger tidigare. Av alla tusentals kände han igen henne! 

Torsdagen bjöd på mer julhandel och julbak, denna gång bidrog lillebror till den goda stämningen då han var med oss. Jag inhandlade en kungsgran som blev liggande i vardagsrummet hela kvällen medan vi hade fullt upp med julbaket. 


Igår var det så dan-före-dopparedan och det var fullt sjå för min del! Jag tog en 7km pw på morgonen och slog sedan in paket medan barnen sov. Efter det gick jag ner i källaren och hämtade upp åtta påsar med julprydnader. Ändå rensade jag bland dessa påsar förra året! När jag stod i källaren ringde mormor, som hade besök av en släkting som vi givetvis också ville träffa och ge en julkram. Upp med alla påsar i lägenheten och sen fiska upp julgransmatta och julgransfot. Jag ville få upp granen i foten i alla fall. Jag tog, som vanligt, hjälp av lillebror för att hålla i granen så jag kunde skruva fast granen i foten. 


Jag trodde det var frid och fröjd när väl granen var på plats och fyllde foten med vatten. När jag klippte upp nätet vecklade de stora grenarna ut sig och då kunde jag beskåda hur enormt stor gran jag hade köpt. ”Jag vill ha er finaste kungsgran!” hade jag sagt – och uppenbarligen fått. Jag bar den tunga granen hela vägen hem, till nissarnas imponerade miner. Starkare än ni tror och med en vilja av stål!

I nätet såg granen beskedlig ut, men alltmedan nätet klipptes sönder framkom de enorma grenarna. Foten klarade inte att balansera utan hela granen for i golvet. Ut över golvet rann vatten och barr. Jag kämpade med att få upp granen igen och lutade den mot soffan för att kunna torka upp vatten från parketten och sopa upp alla barr. Utan vatten i foten ramlade den i backen en gång till. Det måste ha sett dråpligt ut och i det läget fick jag nog Papphammar att blekna. Olivia kom nysminkad in i vardagsrummet och undrade hur det gick för mig. Jag skrattade åt dråpligheten och drog till med några väl valda ordspråk. Det är viktigt hur du väljer att bemöta motgångar; vad går din energi till och vad underlättar i situationen? Till slut fick jag, med Olivias hjälp, upp granen. Som tyngder på foten satte jag två hantlar och en kettleball. 


Jag sköljde ner såväl svett som stress i duschen och vi hann med en fika med vår kära släkting innan hon behövde åka alla milen hem. 

Granen kläddes, tomtebyn kom på plats i hallen, nystrukna julgardiner och dukar kom upp. Vi var klara 16:45, en kvart innan vi skulle vara och fira ett födelsedagsbarn! Julfriden kunde nå mig till slut. 

När vi kom hem igår kväll var det bara en lugn sykväll. Olivia var duktig och fick till ett träningspass. Hon känner att träningen ger resultat – det är inte lika jobbigt att cykla och att balansera på bollen! 

Slutligen måste jag berätta om den mest fantastiska present Olivia får i år! Sjukhuset ringde i onsdags och meddelade att de i år har nominerat henne till Min Stora Dag. Hon kommer under 2017 få en önska en upplevelse! Hon funderar som bäst på vad hon ska önska. Det är fantastiskt att just hon fick den nomineringen i år! Väl värt! 

God Jul på er allihop! 


Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s