Daily Archives: 4 juli, 2017

Sista sprutan

Standard
20170704_132933

Även två av clownerna var på sjukhuset idag!

Tisdag 170703

Som utlovat publicerar jag några rader här när det dyker upp något nytt som jag tycker att jag vill dela med mig av.

Några hör av sig och frågar om jag inte kan bli aktiv igen. Några har också undrat om jag kommit igång med bokskrivandet. Men svaret blir nej. Jag har haft funderingar på att starta upp en blogg med annat ämne. Men den tiden har inte funnits ännu. Boken ”för-skrivs” i mitt huvud och tiden får utvisa när den kommer på pränt. Jag började på nytt jobb i februari och har samtidigt fortsatt med mina studier på Uppsala Universitet. Så våren har det varit rätt mycket ändå. Jag och Olivias pappa genomgår dessutom en skilsmässa och jag flyttar i augusti till ett radhus. Men tiden kommer och alla uppmuntrande mail sporrar mig att så småningom gå vidare med mitt skrivande.

Men det jag ville skriva om idag är att Olivia nu inte längre ska ta sina sprutor med Interferon, som hon tagit i 1,5 år. Anledningen är att hon nu har tagit dessa sprutor under den tid som forskare genom beprövad erfarenhet har föreskrivit. Sista sprutan fick hon på Öland tisdag den 27/6. Det har gått relativt bra för henne under denna behandling med immunterapi. Lite extra trötthet, feberkänsla och huvudvärk under den dagen. Symptomen varierar från person till person och en del har fått avbryta behandlingen. Olivia har klarat av det bra. Alvedon har varit räddningen och hon har fått avstå sjukgymnastiken just den dagen.

Idag var vi på nytt läkarbesök och fick träffa den onkolog som har mest kunskap om osteosarkom. Han sa att proverna ser bra ut. Läkaren vi träffade förra gången påpekade att Olivia gått ner en hel del i vikt och frågade om aptititen, någonting som sprutan kan påverka. Men de har hela tiden följt upp prover på hennes sköldkörtel, så den har de koll på. Dagens läkare ryckte på axlarna åt viktnedgången och nu hade hon dessutom gått upp lite.

Någonting annat som vi idag fick reda på är att de kommer att ta bort hennes port-a-cath i början av år 2018, två år efter sista cellgiftsbehandlingen. Vi hade trott att den skulle få sitta kvar i tio år. Att de tar bort den är givetvis ingen garanti för att sjukdomen inte kommer tillbaka. Men att den sitter där, synlig under huden på höger sida vid nyckelbenet, är ändå varje dag en påminnelse om risken för återfall. Vi blev alldeles paff idag när vi fick det beskedet. ”Det var väl bra!” sa Olivia. Sen hade hon funderingar kring hur operationen går till. Men vi konstaterade att hon åkte till Göteborg samma dag som den opererades in. Där träffade hon The Fooo (numera FO&O) första gången och såg dem som förband till One Direction på Ullevi. Så vi kanske ska göra samma sak efter denna operation och ta en tur till Göteborg efteråt. Att där få träffa FO&O och att se One Direction återförenas får vi bara drömma om.

Olivia mår bra. Hon har inga nervsmärtor, men känseln i höger ben är inte helt tillbaka. Hon får ont i det opererade benet när hon går och står mycket under en dag eller om hon sitter med det böjt för länge. Hon kan göra det mesta som hon gjorde innan sjukdomen. Hon har kommit ikapp alla studier och har kämpat hårt för de fina betyg hon fick efter åttonde klass. Hon tränar i stort sett varje kväll.

Idag sade sjuksköterskan på Q84, som tog blodproverna: ”Kommer du ihåg när du hade det som värst, Olivia?!”. Olivia nekade, hon sa ”jag kommer ihåg – och mamma också!”. Olivias tuffa perioder kommer all personal ihåg. Jag är glad över att hon helt förtränger den perioden – hon har gått vidare och njuter av livet som det är idag. Hon är värd allt det bästa! Något av det bästa är fortfarande när hon får träffa Felix, Oscar och Omar i FO&O. De har alltid betytt så mycket, de är symbolen för kraften hon fick från dem under sin sjukdomstid.